Magnus, Emma, Oskar, Daniel, Bo, Navid och Ulrika berättar hur du borde rösta

Just nu pågår omröstningen till Yet Another Blog Award, ett pris som belönar Sveriges bästa bloggare inom digital marknadskommunikation. Du som har minnet i behåll kommer ihåg att den här bloggen 2009 stod som segrare i kategorin Marknadsföring. Och när röstningen nu pågått i tre veckor är Please copy me – tack vare era röster – med i toppstriden igen. Och om det var jämnt i fjol är det snorjämnt i år. När arrangerande Daytona för en vecka sedan valde att öka spänningen genom att dölja ställningen hade den här bloggen en irriterande tredjeplats bakom Micco Grönholm och Björn Alberts.

Nu återstår bara slutspurten, och jag är övertygad om att ni läsare har röstkrafter kvar. Ge din röst till den blogg som förtjänar den bäst. Och om du väljer Please copy me har du någonting gemensamt med Navid, Ulrika, Daniel, Oskar, Emma, Bo och Magnus.

Jag röstar först och läser sedan!

För att överhuvudtaget kunna tala eller skriva om reklam behöver jag börja med att citera komikern Bill Hicks:

”By the way, if anyone here is in marketing or advertising…kill yourself. Thank you. Just planting seeds, planting seeds is all I’m doing. No joke here, really. Seriously, kill yourself, you have no rationalisation for what you do, you are Satan’s little helpers. Kill yourself, kill yourself, kill yourself now. Now, back to the show. Seriously, I know the marketing people: ‘There’s gonna be a joke comin’ up.’ There’s no fuckin’ joke. Suck a tail pipe, hang yourself…borrow a pistol from an NRA buddy, do something…rid the world of your evil fuckin’ presence.”

Och det är i ljuset av Bill Hicks minnesvärda ord som jag vill lyfta upp Mattias Åkerberg och hans blogg Please copy me. Egentligen borde jag inte göra det eftersom jag avskyr reklam lika mycket som Bill Hicks. Om jag en dag får reda på att jag har cancer kommer också jag stå på en scen och uppmana reklamare att suga på en älgstudsare. Men det är någonting med Mattias sätt att närma sig reklam och öppna upp sitt hjärta och engagemang för detta vidriga sätt att lura människor som jag inte kan värja mig emot. Det Mattias har och som många människor inom reklamvärlden saknar är ett stort bultande hjärta; ett hjärta som slår dubbla slag för det han gör och för människorna han vänder sig till: oss vanliga dödliga arbetsmyror. En hyllning till kreativitet, lek och kommunikation. Mattias Åkerberg är bäst och ni andra kan bara sätta er ner, ta av er skorna och skriva ner allt han säger för att sedan citera det för varandra på nästa after work.
Navid Modiri, kreativ entreprenör och grundare av
365 saker du kan göra och Idépedia

***

Det jag ska göra nu är en så kallad ”testimonial”. Det innebär att någon lämplig person uttalar sig om något i syfte att påverka i egenskap av sin (förhoppningsvis) trovärdighet. Hade detta istället varit ett vanligt blogginlägg hos Mattias så hade han säkert letat fram typ att Owe Pihl var den första att använda en så kallad rysk dubbeltestimonial 1972, förklarat vad det innebar och listat de främsta testimonialsarna genom tiderna. Dessutom hade han vetat hur pluralformen på testimonial lyder.
Han får helt enkelt alla oss som läser det han skriver här att framstå som lite mer kunniga, smarta och insatta. Därför ska du rösta på honom i YABA.
Ulrika Good, copywriter, Goss

Det är alldeles för få svenskar som älskar reklam.
Ge din röst till Mattias.
När det skrivs om reklam så skrivs det ofta om hur dåligt det är, hur många som fått sparken, vem som har bråkat med vem, vilken Argentinsk gerillabyrå kampanjen är snodd ifrån eller bara, lite så där kasst konstaterande, att ingen bryr sig om reklam överhuvudtaget. Därför tycker jag att du ska rösta på Mattias blogg i Yaba. Just för att den inte är sådär som det brukar vara. Och för att sånt behövs mer än någonsin.
Daniel Vaccino, copywriter, DDB Stockholm

***

MAN KAN INTE COPYWRITA KÄRLEK!
Som Spoken Word-poet sprungen ur en fantastisk, men något tilltäppt poesirörelse (svensk Poetry Slam), så har jag länge, väldigt länge, sett på reklam som något småfult. Copywriters är sellouts som måhända tjänar pengar där poeter inte gör det, men lämnade hjärtat i pant vid anställningsintervjun.

Sedan utbildade jag mig till manusförfattare, fick jobb på en byrå i Göteborg, vidgade mina vyer och insåg att det visst fanns själ och hjärta bland ”fienden”. Några få ömma nerver i ett brus av armbågar tatuerade med oneliners som får dig att konsumera i övertygelsen om att du gör det, om du själv vill.

Bloggen Please copy me har inte bara blivit en nyhetsportal, när jag inte orkar leta inspiration i reklamtornadon själv. Den är även en osjälvisk och öppenhjärtlig påminnelse om vad skrivandet kan vara, oavsett vilket fånigt prefix författaren av en text bär, copy-, screen- eller whatever-writer.

I december stod jag inför 800 gäster på Pecha Kucha Göteborg och basunerade ut att ”man kan inte copywrita kärlek”. Jag står fortfarande för det. Men Mattias Åkerberg får mig att tvivla.

Om du inte redan gjort det – läs ett par inlägg i bloggen. Och ge den din röst i den här tävlingen. Om du själv vill.
Oskar Hanska, manusförfattare och svensk mästare i poetry slam

Det tycks mycket i vår bransch. Vi kan, om vi vill, fylla all vår tid med att läsa mer eller mindre välskrivna åsikter om det mesta. Alltför ofta är det ett åsiktsmaskineri med reglaget inställt på att kritisera det man ogillar, snarare än att  berömma det man gillar. Och då är det ju så rasande befriande med en blogg som är både klok, välskriven och hoppingivande positiv. Därför tycker jag – och förmedlar således ytterligare en åsikt – att ni ska rösta nu bums på Please copy me.

Med hopp om en vänligare värld. Och en snar vår.

Emma Zetterholm Kling, frilansande copywriter, Out of office

***

Det är en helt fantastisk sajt som Mattias driver. Den är informativ, rolig och fullspäckad av kunskap att plocka till sig. Och han gör därmed en helgjuten insats för reklamkvalitet. I tider när reklam viftas bort som ytligt pladder sätter han ner foten och visar att reklam kan vara respektfull, intelligent, rolig, finurlig. Klart han ska ha min, och din, röst i Yet Another Blog Award.
Bo Bergström, författare och art director

***

Jag har läst. Nu vill jag rösta.

Fick Please copy me din röst? Stort tack i så fall. Om du vill får du gärna bidra med din motivering i kommentarsfältet. Eller på andra sätt uppmuntra folk som du vet läser Please copy me att rösta. Röstningen pågår till och med den 4 mars på daytona.se/yaba/2010.

Daniel Vaccino kortföreläser om att jobba med reklam

Det här är min vän Daniel Vaccino. Han är kanske din vän också. Nyligen höll han en uppskattad föreläsning om konsten att samarbeta med en art director. Han bad Måns Jacobsson Hosk, Ulrika Good och mig att vara med på ett hörn. Och jag bad honom att koka ner föreläsningen för bloggen. Det gjorde han.

Jag heter Daniel Vaccino och jobbar som copywriter på DDB Stockholm. För några veckor sedan höll jag en föreläsning på Berghs, om vad som är extra viktigt att tänka på när man ska börja jobba med reklam. Särskilt när det gäller just kärleken (eller frånvaron av den) mellan en copy och en AD.

Det du ser här är en nedkokad, Please-copy-me-anpassad, digital version. För mig funkar den som en fusklapp i det dagliga livet. En påminnare om vad som är tänkvärt och samtidigt fantastiskt med detta jobb. Hoppas ni gillar den.

PS, när jag pratar om att riktigt duktiga reklamare alltid är ödmjuka så menar jag inte mig själv, att jag är riktigt duktig alltså, för det vore kanske inte så ödmjukt.
PS 2, Jag har ritat allt själv och jag är som sagt copy, inte AD.
PS 3, Alla likheter med faktiska personer i reklambranschen är en slump.

LITE KORT OM DET JAG HAR LÄRT MIG, HITTILLS.

Klicka på bilderna för att de ska bli lite större.

Jag vill skriva en kommentar!

Daniel Vaccino: Vikten av att kramas i reklambranschen

Daniel Vaccino är copywriter på reklambyrån Ester, där han jobbar för uppdragsgivare som Lafa, Bokförlaget Forum och Unionen. Tidigare har han arbetat på SWE och copywriterbyrån Satellit. Han bad om ordet här på Please copy me, och använder det för att berätta varför kramar är bättre än krossande kritik.

Reklambranschen är inte alltid det mest upplyftande av skrymslen att spendera dagen i. Besvikelser, brustna pojkdrömmar och refuserade idéer hör till vardagsrutinen och av någon anledning tycks yrket attrahera en mängd personer som gillar att ogilla varandra. Det sågas hit och det sågas dit. Nya kampanjer dissas i samma Internet-sekund de publiceras, helst med en YouTube-länk som kvitto på att den lösningen redan är ”gjord.” Touché, tji fick ni, upp på skämspallen!

Missunnsamhet är helt enkelt lite av ett kollektivt karaktärsdrag bland byråfolket. Något som är både synd och kontraproduktivt, då bra reklam snarare föds ut positiv energi och kollegiala kramar. Men det säger väl sig självt. Så istället för att dividera kring varför vårt skrå är hemvist åt oproportionerligt många gnällspikar, tänkte jag tillägna resten av inlägget åt beröm. Jag tycker det är välförtjänt. Jag tror att det behövs. Och förhoppningsvis kan det ge goda synergieffekter i form av fler, positiva tillrop och en ökad tolerans mot snälla ord i reklambranschen. Det om något skulle vara välgörande. Eller som Lars Falk en gång uttryckte det, då han beskrev reklamhantverket: ”Det blir som man är, ungefär.” Okej, då kör vi.

Thomas Kurppa, du är himla bra. Designen för Tele2-abonnemangen är det snyggaste jag sett på länge, det ser ut som fina dvd-boxar fast med telefoni i. David Orlic, du är mycket bra. Din välartikulerade jävlar-anamma-stil är ett välbehövligt avstick från branschparadigmet och den lilla insamlingen är säkerligen bara den första i en rad stora idéer från Volontaire.

Pojkarna och flickorna på King, oj vad ni är bra. Plötsligt kan jag tänka mig luncha på Max fast jag egentligen tycker att deras burgare smakar som frikadeller. Patrik Larsson på Flickorna Larsson, jag älskar dig. Du är undantaget från den regel som gör att jag vill sparka mig själv i ansiktet varje gång jag slår på radion. John Bergdahl och Jacob Nelson, ni är inte heller så pjåkiga. Med tanke på att F&B i regel äger 95 % av Sveriges utomhusmotiv gläder det mig att ni fortsätter att fylla dem med trevligheter, nu senast i form av generationsvitsiga rubriker för AMF.
Hanna Björk, du är sjukt bra och jag behöver inte ens förklara varför, för alla vet.

Josefine Adner, Sture Söderlund, Lars Hörnström med flera, ni är oerhört bra. Det ni gör via välriktade helsidor flyttar fram Manpower 100 år i tiden, medan konkurrenterna står stilla. Kalle Widgren, du är grym du. Dina rubriker prickar rakt i hjärtat och har alltid exakt rätt mängd ord. Sturm & Drang, ni är ovanligt bra. Att bli nominerade för ett eget jobb i Guldlådan är en välriktad spark mot alla oss andra, som borde bli bättre på att sälja oss själva. Ulrika Good och gänget på Goss, ni är superbra, särskilt när ni skickar det ni vill få sagt i kuvert.

CP+B/The artist formerly known as Daddy, ni är fantastiska, plötsligt känns det som att finns ett intressant innehåll på Internet. Magnus Jakobsson, du är riktigt jäkla bra. Din sympatiskt tassande penna är en inspirationskälla och ett fint kvitto på reklam blir allra bäst när man har kul på vägen. (För du har kul väl?) From Stockholm with Love, ni är jättebra. Ni lyfter idéerna med era finfina produktioner och har inte slarvat bort en god tanke hittills.

Nina Åkestam, du är otrolig. Jag håller förvisso sig sällan med dig, men din skarpsinthet och din energi är ett föredöme för alla som håller på med det vi håller på med. Sist, men inte minst, Pia-Maria Falk, du är sällsynt briljant. Jag önskar att du hade hela landet som konto, då skulle Sverige se mycket finare ut.

PS. Har jag missat någon? Fyll gärna i din egen hyllning eller välförtjänt komplimang i kommentarsfältet.

Vänligast
Daniel Vaccino, copywriter på Ester
daniel(a)esterstockholm.se
***

Tack för dina välbehövliga ord, Daniel. Jag hoppas innerligt att någon från Resumé läser detta, och utan att tveka välja att lyfta in det på tidningens debattsidor.