På tisdag är det Alla hjärtans dag. Du vet den där dagen – den enda på året – då det bara är män i blomsterbutikerna. Och du vet vilken blomma som de köper. Lite romantiskt, visst, men mest pliktskyldigt. Och på restaurangerna: tvåbord efter tvåbord. Det är en dag för de som är två. Men inte för alla. Inte för Bonniers Konsthall. Med det insiktsfulla konceptet Inte för allafortsätter deras reklambyrå DDB Stockholm att skapa reklam som exkluderar. På tisdag rullar man ut halva-priset-mattan för den som är en. Den här annonsen kommer att finnas i DN Stockholm:
Copyn
Rubrik: Alla hjärtans dag är inte för alla.
Gå ensam på Bonniers Konsthall för halva priset. Gäller 14:e februari. För en person, inte för två. Välkommen. Bonniers Konsthall – Inte för alla. Torsgatan 19, Stockholm. www.bonnierskonsthall.se
Arbetsgruppen
Reklambyrå: DDB Stockholm
Copywriter: Daniel Vaccino
Art director: Lisa Karlsson
Senior designer: Daniel Löfvenborg
Projektledare: Sandra Bergman
Produktionsledare: Charlotte Zetterström
Creative directors: Magnus Jakobsson, Fredrik Simonsson
”There are only two places in the world where we can live happy: at home and in Paris.”
– Ernest Hemingway
Såhär skoj är det:
Tillsammans med min Evelina kommer jag snart att flytta till Paris. Det ska bli makalöst härligt (och häftigt!). Vi åker dit för att lära oss franska – men i första hand för att uppleva en av världens vackraste städer. Vi kan kalla det för CSN-semester. Eller bara vad det är: ett välförtjänt och välbehövligt äventyr, någonting nytt och spännande.
Vi räknar med att komma hem igen lagom till sommaren. Och fram till dess kommer jag att pausa alla mina uppdrag – både reklamjobb och föreläsningar. Det innebär också att den här bloggen tar en paus från och med den 17 februari (och fram till sommaren). Jag kommer att uppdatera Twitter och Facebook mycket sparsamt (läs: knappt alls, för det ligger närmast sanningen). Och räkna inte med speedy-gonzales-svar på mejlen. Jag tar en paus helt enkelt. Kopplar av och ur och ner.
Men en hel del händer här innan det blir pausknapp. Som en intervju med Anna Qvennerstedt till exempel. Och några ord om 48h. Dessutom blir det en bloggpost om hur du skriver miljöreklam utan att göra bort dig alldeles fullständigt.
Illustration: Anna Pettersson. Klicka för större bild.
Det är mycket nu. Det är fullsmockat i hjärnan och på att-göra-listan. Det är jobb och föreläsningar och bloggande (som alltid i den takt jag hinner). Det är mycket – och jag gillar verkligen det. Jag tycker om att ha fullt upp. Inte gärna för fullt upp – stressen är inte min bästa vän – men jag njuter alltid av att ha mycket att göra (och få mycket gjort).
De senaste året har varit mitt livs mest intensiva. Det känns som att jag gjort tre års jobb på ett. Bara de senaste veckorna har jag föreläst femton gånger, det fyrdubbla totalt under det gångna året. Ofta i olika städer, och med varierande innehåll. Och alltid kul. Men mest och först och främst gör jag reklamjobb för GöteborgsVarvet, Finnkampen och 2Entertain.
För tredje året på raken ringde min tidigare reklamskola och bad mig återvända som gästföreläsare. Ett hedersuppdrag omöjligt att tacka nej till. De senaste veckorna har det därför blivit intensivkurs tillsammans med 15 copywriter-gonnabees på Reklam & marknadsföring (RM12) på Yrkeshögskolan Göteborg. Jag har bombaderat dem med mina tankar om reklam, kreativitet, skrivande, insikter och inspiration (ovan fångade av en student i klassen). De i sin tur har med svett, ångest och briljans löst (det ursvåra) uppdraget att göra reklam för tulpaner. De har visat så härligt mycket ambitioner, nyfikenhet och vilja. Om de följer hälften av mina råd (och förkastar den andra hälften) är jag övertygad om att de kommer att gå långt. Kör hårt. Ha kul. Och lek fram omvälvande idéer.
De senaste veckorna har inneburit turné. Tillsammans med Nille Svensson, Kjell Dahlin, Fredrik FM Marcus och Anna Romson har jag kryssat mellan Malmö, Göteborg och Stockholm, och skapat föreläsningsserien Creative Day. Det har varit förbaskat roligt att föreläsa, träffa nya människor, få utmanande frågor – och lyssna på de andra föreläsarna. En av dem: Anna Romson. Här är hennes föreläsning i kortform, med några av hennes reklamfilmer inemellan:
Först bara: Anna Romson är art director och en av Sveriges mest meriterade kreatörer. Hon har jobbat med reklam i 20 år, och har jobbat på reklambyråer som Hall & Cederquist, Lowe Brindfors, Leo Burnett och egna byrån Romson. Anna kommer från Dalarna (från Mora närmare bestämt), något hon har gemensamt med oproportionerligt många i huvudstadens reklambransch (Olle Nordelloch Niklas Bergström för att nämna två). Och det härliga dalmålet har Anna kvar.
Reklamfilm för Alecta. Reklambyrå: Leo Burnett.
Reklam roligare är någonsin
I mitten på 2000-talet hoppade hon av byråsvängen, och valde frilanslivet. Nu arbetar hon för uppdragsgivare som Hemtex, Leksandsbröd, Folktandvården och Ekolådan. ”Jag älskar mitt yrke, och det senaste åren har det blivit ännu roligare att jobba med reklam”, säger hon. Varför? För att reklamkartan så totalt har ritats om; Spotify har blivit stora utan reklam (istället använde de invites för att skapa efterfrågan), H&M har en inhouse-avdelning som klår reklambyåerna, och Apple behöver egentligen knappt göra reklam, eftersom deras produkter är så uppskattade och efterlängtade.
Reklamfilm för Polarn O. Pyret. Reklambyrå: Romson.
Får folk att bry sig
På Creative Day pratar Anna Romson om idéer. Idag är bra idé är viktigare än någonsin, menar hon, eftersom konkurrensen om uppmärksamheten är brutal. ”Har du ingen bra idé kommer ingen att bry sig. Som lärare på Berghs märker ju hur många blandar ihop idéer och kanalval. Att starta en Facebook-grupp är i sig ingen idé – det är ett kanalval. Och ofta gör krånglar man till det för mycket. Men jag har lärt mig att aldrig döda idéer för tidigt i processen. De bästa idéerna är konstiga och ovana för oss. Ge den tid, för ibland växer den och blir briljant. Till alla projektledare vill jag säga: låter idéer få leva, för ibland fattar ni inte.”
Reklamfilm för Hemtex.
En box att tänka i
Det roligaste med reklam, säger Anna, är ramarna. ”Jag gillar inte när en uppdragsgivare säger ‘Gör vad du vill’. Jag menar, jag är ingen konstnär. Jag tror på att få tänka innanför boxen istället för utanför. Ju bättre brief, desto roligare blir arbetet. Och desto bättre blir resultatet.” Anna uppmanar till att hitta det som är värt att göra reklam av, istället för att hitta på en massa. Det är viktigt att våga vara banal, och att (ibland) tro på den första idén. Och ge kunden den reklam de behöver, inte den som är häftigast att göra och imponerar på den egna branschen. ”Jag är egentligen rätt ointresserad av reklam. Jag har inte tid att följa en massa branschbloggar eller hålla mig uppdaterad på vem som vinner vad i internationella tävlingar.” Och till sina elever på Berghs har Anna ett tydligt budskap: ”Lämna ankdammen, gift dig inte med en copywriter och flytta inte till Bromma.”
Många i det här landet lider av särskrivningar. Men de värsta förbrytarna är hopplöst aningslösa om vad de utsätter sin omgivning för. Tack gode Gunnar att hjälpen är här. Nu finns botemedlet mot det dummaste av alla dumma språkfel. Det kan vi nämligen tacka Gunnar Hård Af Segerstad för. Han är frilanscopywriter i Göteborg, och har efter att förkastat många, hittat en tumregel som håller. Regeln:
En grej – ett ord.
Där har du regeln. Den enda regeln du behöver för att bli resistent mot särskrivningar.
Vi tar den igen, nu med skiljetecken:
En grej? Ett ord!
Alltså: om det är en grej som hör ihop – som sjuksköterska, skumtomte eller damcykel till exempel – då ska ordet skrivas ihop. Tumregeln gäller såklart också om sjuksköterskorna, skumtomtarna eller damcyklarna skulle få för sig att bli fler. Om du ändå är osäker: skriv ihop. Om det då ser alldeles galet ut – som påväg till exempel – då ska det, just det, skrivas isär.
***
Och! Alla ord som börjar med jätte- ska vara ett ord. Jättekul, jättebra, jättestor. Inte svårt alls egentligen. Faktiskt jättelätt.
På Twitter bör du – för nöjes skull eller för att ha någonting att beklaga dig över – följa @sar_skrivning. Han/hon/hen letar med ljus och lykta efter särskrivningar, och sprider dem sedan för Twitter-vinden. Exempel ur flödet: svin kallt, flygplans motor, extra pris, små stressigt, jätte tabbe och potatis mos. En grej? Ett ord.
Folk som särskriver på svenska skrämmer mig mer än rasister, terrorister och Sean Banan tillsammans. Att särskriva är inte jämförbart med att stava fel. Det är att sprida ett lingvistiskt virus som fräter sönder vårt språk.
Mattias Åkerberg är 29 år och jobbar som frilanscopywriter i Göteborg. Sedan 2006 bloggar han om reklamspråk, kommunikation och kreativitet. Mattias är aktuell med boken Sälj det med ord! - konsten att skriva reklam, och föreläser om reklam och digitala utmaningar.
VI SÖKER FOLK
Söker din byrå efter en copywriter, art director, creative director, projektledare, produktionsledare, ad-assistent eller formgivare?
Annonsera här på Please copy me. Mejla mattias@akerberg.com för mer information.