Botemedlet mot särskrivningar
Många i det här landet lider av särskrivningar. Men de värsta förbrytarna är hopplöst aningslösa om vad de utsätter sin omgivning för. Tack gode Gunnar att hjälpen är här. Nu finns botemedlet mot det dummaste av alla dumma språkfel. Det kan vi nämligen tacka Gunnar Hård Af Segerstad för. Han är frilanscopywriter i Göteborg, och har efter att förkastat många, hittat en tumregel som håller. Regeln:
En grej – ett ord.
Där har du regeln. Den enda regeln du behöver för att bli resistent mot särskrivningar.
Vi tar den igen, nu med skiljetecken:
En grej? Ett ord!
Alltså: om det är en grej som hör ihop – som sjuksköterska, skumtomte eller damcykel till exempel – då ska ordet skrivas ihop. Tumregeln gäller såklart också om sjuksköterskorna, skumtomtarna eller damcyklarna skulle få för sig att bli fler. Om du ändå är osäker: skriv ihop. Om det då ser alldeles galet ut – som påväg till exempel – då ska det, just det, skrivas isär.
***
Och! Alla ord som börjar med jätte- ska vara ett ord. Jättekul, jättebra, jättestor. Inte svårt alls egentligen. Faktiskt jättelätt.
På Twitter bör du – för nöjes skull eller för att ha någonting att beklaga dig över – följa @sar_skrivning. Han/hon/hen letar med ljus och lykta efter särskrivningar, och sprider dem sedan för Twitter-vinden. Exempel ur flödet: svin kallt, flygplans motor, extra pris, små stressigt, jätte tabbe och potatis mos. En grej? Ett ord.
***
Just idag skriver Fredrik Strage en klockren DN-krönika om särskrivningar. Den är absolut måste-läsning. Ur texten:
Folk som särskriver på svenska skrämmer mig mer än rasister, terrorister och Sean Banan tillsammans. Att särskriva är inte jämförbart med att stava fel. Det är att sprida ett lingvistiskt virus som fräter sönder vårt språk.
***
Är du med?
49 kommentarer
M februari 3rd, 2012
Ha, ha- så sant som det är sagt!
Jonas februari 3rd, 2012
Tack! Delar detta överallt jag kan så kanske vi får lite fason på världen, grammatikdagen till ära.
Erik februari 3rd, 2012
Jag är med!
Katarina februari 3rd, 2012
Snyggt tajmat med Strages DN-krönika idag!
Helli februari 3rd, 2012
Aldrig förstått hur man lyckas med särskrivningar. Regeln har alltid varit busenkel.
Ex: korv+kiosk blir korvkiosk. Annars är de ju två helt olika ord som inte alls beskriver det du egentligen menar.
Däremot gott folk, så skriver man ALDRIG ihop orden på engelska. Det engelska språket älskar alltså särskrivningar. Ex: dream job. Alltså aldrig dreamjob!
Jonas februari 3rd, 2012
Det är en bra regel men dina exempel är faktiskt lite tvetydiga. Det är en flygplansmotor men ett flygplans motor. Likaså med extrapris. Det är extrapris på grönsaker men det kan delas ut ett extra pris.
Bara en reflektion.
Mr. Gul februari 3rd, 2012
Helli: Om man ALDRIG skriver ihop orden på engelska, hur förklarar du då att ”living room” särskrivs men inte ”bedroom”? ”Bed” och ”room” är ju två olika ord och borde således särskrivas enligt din regel?
Tobias februari 3rd, 2012
Japp, den grundregeln fungerar väldigt långt! Men sedan har vi de lite svårare fallen, som exempelvis:
”jordgubbs- och hallonsylt”
och
”Kalle Anka & C:o-tidning”.
Eller min favorit, ”senapscrème fraîchesås”, som faktiskt borde skrivas just så, då ”crème fraîche” inte är ett ord!
Oskar februari 3rd, 2012
Helli: Så är det ju inte. Det finns massor av tillfällen när man skriver ihop ord på engelska. Till exempel breakdown, takeoff, everyday, workout och så vidare.
Kurre februari 3rd, 2012
Finns det någon regel på engelska är det den om undantag.
John Eje Thelin februari 3rd, 2012
Regeln håller inte. Skulle det vara så enkelt skulle folk aldrig särskriva.
Jag har däremot botat folk mycket enkelt genom att peka på språkmelodin. Man *hör* när ett ord slutar, därför att man då går upp en aning. Det är det som gett svenskan den lite studsiga satsmelodi som Mupparnas svenske kock parodierar, och det är genom att be folk lyssna i sitt inre öra som man enkrlt kan få bukt med problemet.
Be dem säga ”Fem hundralappar, femhundra lappar, femhundralappar” och att lyssna noga. Sen brukar det ge sig rätt fort, faktiskt.
(Och, ja, det är inte alls sant att man särskriver allt på engelskan, inte ens nästan)
Erik februari 3rd, 2012
@Kajsa:
Det tror inte jag. SMS har existerat långt innan smartphones. Utan någron specifik användningstatistik – skulle jag säga att det har varit ungefär lika populärt nu som för fem till tio år sedan.
Som en anekdot kan man minnas när mobiltelefonnätet praktiskt taget gick på knäna vid stora helger som nyårsafton, för tre-fyra år sedan.
Skickade du ett SMS så kom det fram några dagar senare, på grund utav problemen med att leverera alla meddelanden.
Jimmy februari 3rd, 2012
Jag har ett annat tips som jag även skrev i Strages kommentarsfält; Uttala ordet för dig själv. Har du skrivit ”jobb ansökan”, uttala mellanrummet som en paus. Låter det rimligt? Nej, skriv ihop. Uttala ”grymtbra” snabbt utan paus. Låter det rimligt? Skriv isär.
P februari 3rd, 2012
… Men Twittervinden skrives ju inte med bindestreck …
En annan Kajsa februari 3rd, 2012
Hurra!
Jag skulle också bli oerhört tacksam om du kunde skriva något lika lättförståeligt om skillnaden mellan dem och de -jag blir vansinnig!
Sofia - Hildas hem februari 3rd, 2012
Väl talat! En fantastisk tumregel som förhoppningsvis ALLA ska kunna klara av att lära sig och framförallt hålla sig till :)
Jakob februari 3rd, 2012
En annan Kajsa
Där ordet ”mig” passar in, skriv DEM.
Där ordet ”jag” passar in, skriv DE.
(nästan vattentätt)
Gunnar Hård af Segerstad februari 3rd, 2012
Kajsa. Det kan nog skilja från telefon till telefon, men i min iPhone har jag inte stött på den typen av problem när jag skriver sms. Däremot dyker det ofta upp en massa nonsensförslag. :)
Gunnar Hård af Segerstad februari 3rd, 2012
M. Ja, en enkel regel åt ett enkelt folk! :) Den kan säkert hjälpa.
Gunnar Hård af Segerstad februari 3rd, 2012
Tobias. Ja, det blir krångligare i vissa lägen som det med jordgubbssylt och så. Där behöver kanske de som har det svårt med att veta när de ska skriva ihop orden kanske få lite proffshjälp från oss! :)
Men huvudsyftet med regeln är att folk ska fatta grundidén och därifrån kunna göra mer rätt än vad de gör nu.
Gunnar Hård af Segerstad februari 3rd, 2012
Angående kommentarer som relaterar till engelska: Försök släppa jämförelsen med engelska. Det är ingen idé. Det är nämligen helt olika regler för de olika språken. Eller hur?! :)
Adam februari 3rd, 2012
@Erik:
Jag håller med Kajsa, det har med senare tiders mobiltelefoner att göra. T9/autocorrect-funktionen föreslår tämligen ofta fel eller inga ord när man ska skriva sammansatta ord så min gissning är att särskrivaren skriver ordets delar med mellanslag och låter det vara så av ren lathet. Särskrivningar i SMS är därför inget man borde lägga sin energi på anser jag.
Det förvånar mig att en kille som Fredrik Strage engagerar sig så i en såpass ”ringa” fråga som särskrivning. Webbsajten skrivihop.nu lade ner 2003 och efter det känns väl frågan lite daterad? Låt vara att det fortfarande existerar men what’s the fuzz liksom? Jag roas också av särskrivningar och tycker det ser obildat ut, men är inte särskrivningsanmärkningar kvasispråkvetarens sätt att känna sig lite överlägsen?
Ett mycket större problem i så fall (som ibland manifesteras i särskrivningar) är anglifieringen av svenska språket, men jag ska inte hålla den utläggningen här och nu.
Det som roar mig mest bland felsägningar just nu är när man sätter ihop delar av två ord som på ytan kan synas betyda samma sak men som i grunden har olika meningar, t ex ”representabel” och ”sevärdig”. Lyssna på P3 en hel dag så har du en hel skatt av nya ord du aldrig hört förut!
Gunnar Hård af Segerstad februari 3rd, 2012
Kurre. Det är inget större fel på din regel men jag hävdar att min regel håller mycket bättre än din av de här anledningarna:
Min är enkel och kan enkelt kommas ihåg av alla. Din tar längre tid att förklara. Dessutom är den ganska utbredd. Många talar om den regeln. Ändå är särskrivningen fortfarande också utbredd.
Min regel är ny. Förhoppningsvis kan den leda till förbättringar. :)
Man ska tänka på att det stora flertalet av särskrivningar görs av personer som inte bryr sig lika mycket om språk som vi. De är kanske lite enklare människor. Dock inte sämre. Detta är några av anledningarna till att vi måste tilltala dem med en regel som är mycket enkel. Vi måste vara ödmjuka. Annars förlorar vi våra åhörare och då är jobbet ogjort. :)
Gunnar Hård af Segerstad februari 3rd, 2012
Sofia. Kul! Du har förstått precis vad jag ville åt! :)
Gunnar Hård af Segerstad februari 3rd, 2012
Jonas och Erik. Samma här. Kul att ni håller med! :)
sar_skrivnig februari 3rd, 2012
Tackar ödmjukast för reklamen. :) /Han.
Mari februari 3rd, 2012
En annan Kajsa: Tips på hur du kan tänka när du ska skilja på dem och de.
Byt ut dem till oss och de till vi så blir det mycket lättare att se när det är rätt.
Exempel: Åk till dem (oss). De(vi) kunde inte komma. Hoppas du förstod :)
Gunnar Hård af Segerstad februari 3rd, 2012
Såg att min kommentar till Kurre blev fel. Den skulle egentligen varit till John Eje Thelin. Ursäkta.
Gunnar Hård af Segerstad februari 3rd, 2012
En annan Kajsa. För ”de” och ”dem” kan man faktiskt ha nytta av jämförelse med engelska. ”They” = ”de”. ”Them” – ”dem”.
Kan man det på engelska så kan man det på svenska.
För övrigt (eller förövrigt, Mattias :) så är det samma ord. Engelskan är ett germanskt språk, liksom svenskan. Samma rötter.
En grej – ett ord « Humble & Bug februari 3rd, 2012
[...] mest läsvärda krönika är Fredrik Strages text om särskrivningar. Hittad via Mattias Åkerberg som även ger ett mycket bra tips om man tvekar. [...]
Mattias februari 3rd, 2012
Problemet är att de som skulle ha störst nytta av reglerna är de som bryr sig minst.
Anna februari 3rd, 2012
Jag kan inte låta bli att hålla med Kajsa… Vad är det som är så svårt med att skilja på dem och de? Det var inte förrän jag själv började blogga för något år sedan jag såg det. Nu har jag själv börjat bli osäker på om jag har fel eftersom så många skriver ”dem” där jag själv skulle ha skrivit ”de”… Men de får skriva som de vill… jag skriver i alla fall inte dem i en sådan mening. ;)
To rk el februari 4th, 2012
Bra reg el för särsk rivning.
Angående subjekts- respektive objektsform och jämförelse med engelska så finns det en skillnad: i engelskan heter det ”…than me”, medan det korrekta, men dessvärre mer och mer ovanliga, i svenskan heter ”…än jag”.
Jämför meningarna:
”Jag tycker bättre om att äta rostbiff än du” respektive
”Jag tycker bättre om att äta rostbiff än dej”
En annan Kajsa februari 4th, 2012
Hej och tack för alla svar! Jag kanske skulle ha poängterat att jag har inga problem med att skilja på dem och de -jag blir vansinnig på min omgivning som inte kan. Tack ändå peeps!
Gunnar Hård af Segerstad februari 5th, 2012
En annan Kajsa. Ursäkta om du tog det som att jag uppfattade det som att du inte kunde de och dem. Jag bara idéstormade lite kring en regel för det där.
Vad tror ni om att ha den här meningen som en mall:
”De gav det till dem.”
Folk kunde kanske falla tillbaka på den sån enkel mening när de tvekar…
Gunnar Hård af Segerstad februari 5th, 2012
De gav dem ett ”D”?
En annan Kajsa februari 5th, 2012
Ingen fara! Det var bara jag som var dels otydlig, men också lite ful som önskade mig ett blogginlägg för att kunna sprida i världen :)
Intressanta diskussioner det här, ”mig” och ”jag” är bra, men man skulle nästan behöva något av typen ”substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring” känns det som ibland. ”De gav det till dem” är inte helt dumt!
Kurt februari 6th, 2012
Jätte bra skrivet. Jobbigt med dom som sär skrivet.
Hans A/Dedicate februari 6th, 2012
Ännu enklare: om du säger det som ett ord, skriv det som ett också. Har hittils inte hittat några egentliga undantag från den regeln.
Pompom Sönnfors februari 7th, 2012
”det dummaste av alla dumma språkfel”
Vad är det som gör att särskrivningar förtjänar status som det absolut värsta språkfelet? Hur är det så många gånger värre än exempelvis:
* han sa att i morgon blir det regn
* särskivningar
* hon har velat haft regn länge
* bilen kom farandes på två hjul
* sluta särskriv!
ÅsaG februari 8th, 2012
To rk el..
Det heter faktiskt ”than I” på engelska också…
Eva februari 8th, 2012
Bra grej!
Här kommer en blogg vars författare är en drottning av särskrivningar och som förmodligen kommer kunna hålla er Twitter levande länge, jättelänge.
Håll till godo!
Peter februari 9th, 2012
En grej som jag också sett mycket av är ihopskrivningar. Till exempel tillslut istället för till slut.
Det stör jag mig på. Fast ihopskrivnings-fel är inte lika vanliga som särskrivningar.
Smartma » Förnuft eller känsla februari 10th, 2012
[...] efter hur det låter eller kolla på ordet! Känns det galet är det fel.” Som vissa andra [...]
Smartma » Botemedlet mot elitistsvineri februari 10th, 2012
[...] Till sist börjar det förstås mumlas lite i de rättrognas skara. Vänta nu, är vi inte exakt lika svinigt elitistiska som de? Är det inte vars och ens rättighet att fyndigt & träffsäkert peka ut särskrivare som värre än rasister och terrorister (vilket man förstås ganska lugnt kan göra om man råkar vara en vit svensk manlig journalist i medelåldern) eller med sympatiskt och ödmjukt tonfall påpeka att folk som särskriver kanske är lite enklare människor. [...]
Marcus februari 17th, 2012
ursäkta men hur ska jag skriva när jag skriver om husgrundstypen ”platta på mark” det är EN sak nämligen en ”plattapåmark”
För övrigt önskar jag att folk kunde lägga lika mycket energi på att lösa hungers nöd, rättvise frågor och klimat kriser som det här I-lands problemet så skulle vi inte har några världs problem idag… Fattar ni inte vad jag menar så har ni stora problem med ert logiska tänkande… Inte för att jag brukar skriva isär men det är så förbannat fånigt att göra en så stor grej av det här när det finns riktiga människor med riktiga problem. skämmes!!!
Janne februari 25th, 2012
Är inte regeln helt enkelt att ”om det uttalas ihop, skrivs det ihop”?
Gunnar Hård af Segerstad mars 17th, 2012
Satan läste bibeln, hittade ett lösryckt ord som han störde sig på och slängde den i en soptunna.
Sen var han sur resten av sin tillvaro.
kajsa februari 3rd, 2012
Jag tror att det utbredda användandet av smartphones med autocorrect har bidragit till en del ofrivilliga särskrivningar i SMS. Vad tror du?
I övrigt en grej- ett ord – jättebra.