Kommentarer till Anna Qvennerstedt till kvinnliga kreatörer: Våga misslyckas och säga ja!

Av: Elise Eon

Elise Eon — Fri, 15 May 2009 12:54:07 +0000

Jag tror för min del att det är fullt möjligt att uppnå framgångar utan hänsynslöshet. Och jag tror att det är just vår oförmåga att skilja kontrollbehov från viljan att "värna om sitt livsverks" som gör att vi andra står så uppgivna och accepterande inför dessa enligt klinisk vetenskaplig bemärkelse STÖRDA människor. Frågan är varför vi inte vill förstå att personlighetstörning, narcissism, egoism och känslokyla inte är något bra i sig? Varför denna vilja hos till exempel några av er som debatterat här att genast skynda fram och bortförklara, nästan försvara dessa männsikors beteende? Många maktmännsikor är lyckade och åstadkommer en hel del, som vi andra har nytta av i världen, och det är deras begåvning INTE deras förmåga att priortiera sitt mål framför mänskliga behov som gör att de lyckas. De går långt TROTS sin självupptagenhet inte PÅ GRUND av den. De som är duktiga OCH snälla går ännu längre men syns inte alltid lika mycket, delvis för att de inte har behov av det, men också för att vi andra stirrar oss blinda på maktmännskor och förväxlar deras futtiga egoism med "karisma".

Av: Per T

Per T — Tue, 05 May 2009 11:33:09 +0000

@Eric: Håller helt med: förmågan att övertyga är den som borde räknas. Och det var väl kanske den tanken som fanns när man insåg att idéhöjd var viktigt för att övertyga. Men, i dag har bakgrunden till varför idéhöjd är så viktigt kanske glömts bort.

@Elise: enligt mina erfarenheter är folk i toppen, framförallt företagsgrundare som fortsätter att styra sin skuta, alltid störda. De är väldigt bra på att sätta saken framför människorna, tex, och underordna andras behov sin egen vision.
Så jo, det är nog så i alla branscher. Problemet är att det ofta leder till framgångar.
”Överdrivet kontrollbehov” och ”maktbegär” kan också ses som ”personer som värnar sitt livsverk” eller ”har högre kvalitetskrav än de allra flesta”. Till exempel.

Av: Elise Eon

Elise Eon — Mon, 04 May 2009 21:32:40 +0000

Svar till Hellgirl: Nej jag tror inte att det är så i alla branscher. Du säger själv att reklamyrkets otydliga mått på vad som är bra och dåligt öppnar för "slughet" och "karisma". För min del tycker jag inte att det är hälsosamt med en bransch som kräver såna egenskaper av den som vill lyckas. Och är det typiskt manliga drag? Nej, men vanliga överlevnadsstrategier hos dem som har överdrivet kontrollbehov och maktbegär enligt psykologisk expertis.

Av: Elise Eon

Elise Eon — Mon, 04 May 2009 21:24:30 +0000

Svar till Hellgirl: Nej, jag tror inte att det är så i alla branscher. Och för mig känns det inte särskilt hälsosamt att man behöver vara slug och karismatisk för att överleva i i sitt yrke. Och är det typiskt manliga drag? Nej, typiskt för människor med personlighetsstörningar och överdrivet maktbegär enligt psykologisk expertis.

Av: Eric Lindesvärd

Eric Lindesvärd — Fri, 01 May 2009 23:27:05 +0000

Det sägs att män bygger skyskrapor och kvinnor bygger gårdar. En grov generalisering visserligen.

Det beskrivs som ett primalt beteende som vi tagit med oss till modern tid. I grunden handlar det om artens överlevnad. Snyggaste tjejen letar efter killen med högsta skyskrapan. Sen kramas dom hela natten som Bamse och Brummelisa och får små A-barn.

Män är kanske mer benägna än kvinnor att tävla med varandra om den största idéhöjden.

Problemet är bara att kommunikationens mening och innehåll då kommer i andra hand.

Det pratas mycket om idéer i vår bransch. Det pratas inte lika mycket om Förmågan att övertyga.

Personligen tycker jag att förmåga att övertyga är det finaste mått på kvalitet som reklam kan ha. Jag tycker att den förmågan är överordnad idéhöjd.

För att kunna övertyga, och lära sig bli bättre på det, tror jag att man måste vara genuint intresserad av människor. Då kan ljuv kommunikation uppstå. Om det är typiskt manligt eller kvinnligt vet jag inte.